”AMAZING TO BE HERE IN SWEDEN!” – HISTORISKT UFO-EVENT MED INTERNATIONELLA TALARE I STOCKHOLM

Igår samlades forskare och visselblåsare inom UFO/UAP-fältet i ett unikt event på Hilton i Stockholm som sålde slut redan första dygnet. Bland initiativtagarna fanns svenska astronomen Beatriz Villarroel och vrakletaren Dennis Åsberg. Några av de internationella talarna var brittiska toppadvokaten Jonathan Caplan och visselblåsare från amerikanska flygvapnet såsom Jeff Nuccetelli, Dylan Borland och Mike Battista varav de två förstnämnda vittnat i amerikanska kongressförhör. Värdar var de amerikanska YouTube-profilerna Jesse Michaels (American Alchemy) och Ammar Kandil (Yes Theory). 

Kvällen inleddes av Jonathan Caplan, brittisk advokat ”Kings Counsel”-titel och samtidigt ufo-forskare sedan 50 år. Han berättade att han upplevde att ”pendeln börjar slå över” efter decennier av stigma, förlöjligande och förnekande. Många av visselblåsarna konstaterade att vi lever i en avgörande tid, och att det aldrig funnits så stor politisk vilja att driva frågan, hela vägen upp till presidentnivå, som det gör just nu. Men i frågan om offentlig disclosure var talarna delade, och många poängterade vikten av den personliga övertygelsen och upplevelsen, att ta saken i egna händer och söka kontakt på telepatisk väg. ”Himlavalvet kan inte patenteras” som visselblåsaren Jake Barber sammanfattade det via länk. 

 

Även om Jake på grund av förhinder bara var med på distans var det ändå en av höjdpunkterna att få höra hans otroliga upplevelser live. Han jobbade inom flygvapnet med att bland annat transportera kraschade utomjordiska farkoster, och har släppt en välkänd video av ett äggformat skepp som hänger under hans helikopter. I samband med en transport av en kraschad farkost fick han en stark andlig upplevelse. Han berättar hur ett gudomligt, kvinnligt medvetande gick in i hans kropp under helikopterfärden, och att detta kärleksfulla medvetande började guida honom, och gör det än idag.

 

En annan spännande berättelse kom från Mike Battista, stenhård men ödmjuk före detta elitsoldat som idag arbetar som ”psionic asset” och hundratals gånger har framkallat ufon på himlen, varav vi fick se vissa på video. Men ännu mer fascinerande var att han har fått dem att landa inom synhåll, och att han vid ett tillfälle till och med stått öga mot öga med tre greys. Han poängterade vikten av ett ”pure heart” framför tekniska hjälpmedel när det gäller att skapa kontakt. Även andra visselblåsare vittnade om olika former av fakoster, bland annat Dylan Borland som såg ett över 30 meter stort, triangelformat skepp över Langley Air Force Base, och Jeff Nuccetelli som berättade den omvälvande händelsen där en farkost landade på Vandenberg Air Force Base innan den blixtsnabbt försvann igen. 

 

Ännu mer ”hands on” blev det när olika kända fall av kraschade rymdskepp diskuterades, framför allt Dennis Åsbergs världsberömda fynd ”Baltic Sea Anomaly” – misstänkta ”ufot” på Östersjöns botten, som bara blir allt mer mystiskt för varje gång han åker dit för att undersöka det. Det var riktigt häftigt att sitta på första parkett och ta del av hans berättelser, och hur han och Jesse Michaels diskuterade deras gemensamma utflykt ut på Östersjön där all teknik, inklusive Jesses telefon märkligt slogs ut när de befann sig rakt ovanför föremålet. En annan ufo-forskare, Mart Sander, berättade om det inte fullt lika kända fyndet ”Object M” eller ”Merivälja-objektet” i Tallin, vilket är ett metallföremål som misstänks ligga begravt i en trädgård på 8 meters djup, där de utsprängda metallbitarna präglas av märkliga egenskaper och oförklarlig strålning.

 

För att höja blicken en aning fick vi även lyssna till Beatriz Villarroel berätta om sin internationellt uppmärksammade forskning om ”transienter”, det vill säga oförklarliga ljusblixtar på fotoplåtar av himlavalvet som finns fotograferade redan innan vi skickade upp Sputnik på 50-talet. Extra intressant är hur dessa transienter sammanfaller på ett icke-slumpartat sätt med stora stora ufo-händelser som ufona över Vita Huset två helger i rad 1952 (”Washington Flap”), och även olika kärnvapentester – många gånger INNAN själva testerna genomförts. Kopplingen med just kärnvapen diskuterades flitigt under kvällen, och hur deras närvaro vid kärnvapenanläggningar och även hur de avaktiverat olika former av vapen är ett talande tecken på att de vill oss väl.

 

När det gäller militärers vittnesmål så är det väntat att ordet ”säkerhetsrisk” är centralt. Men även om många konstaterade att vi inte kan kontrollera fenomenet så låg ändå fokuset på att majoriteten av våra kosmiska besökare på så många sätt visar att de vill hjälpa oss, bland annat genom fredliga avstängningar av kärnvapen och hundratals fall av läkning efter bortföranden. 

 

Fenomenet går att titta på från en mängd olika håll. Vetenskapligt. Militärt. Andligt. Alla perspektiv fyller en viktig funktion, och även om jag är övertygad om att vi behöver det andliga perspektivet för att till fullo förstå fenomenet, så behöver majoriteten av mänskligheten idag just det mer konkreta perspektivet, såsom seriösa forskare, högt uppsatta myndighetspersoner, erfarna visselblåsare. Ikväll fick den breda massan precis vad de ville ha. Ämnet lyftes fram på ett seriöst sätt och erkändes samtidigt för sin komplexa och disciplinöverskridande natur, från vetenskapligt och militärt till andligt.

 

Det här var en historisk kväll. Vi befinner oss i en historisk tid. Den kosmiska närvaron på Jorden är på väg upp mot ytan, och kommer inte att gå att mörklägga länge till. Det är bara en tidsfråga innan kunskapen och insikten når kritisk massa, och det här evenemanget är inte bara en förberedelse för det – utan lika mycket ett symptom på att just den processen är i full gång.

Stort tack till Dennis och Beatriz och till alla andra modiga forskare, visselblåsare och initiativtagare! Det var en ära att vara fotograf under kvällen. Glädjande nog har kvällen även filmats och kommer att publiceras så snart det är möjligt, och det kommer dessutom bli fler liknande evenemang i framtiden – då i ännu större format.

 

Vi är inte ensamma, och vi har aldrig varit ensamma.